Baby.


Livet. I går träffade jag mitt kusinbarn för första gången. Han var det sötaste jag sett, och jag som inte ens tycker om barn. Hur kan man vara så otroligt liten och perfekt? Hans napp var nästan större än hans ansikte. Dessutom hade han röda converse och en liten fluga runt halsen, han såg ut som en mini gubbe. Snacka om att lyckas sno en bit av hjärtat på några timmar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0